Den ryske mannen

Den ryske mannen

Indoeuropeiska institutets vind var full av allsköns bråte. Tydligen användes den som arkiv, eller som en sista förvaringsplats för sådant som inte fick plats någon annanstans. Pärmar och mappar trängdes på dammiga lagerhyllor längs väggarna. Kartonger, uttjänta möbler och gamla skrivmaskiner skymtade i de dunkla hörnen.
En svag dager letade sig in genom fyra spröjsade takfönster. Ljuset räckte för att orientera sig på de fria golvytorna i mitten av utrymmet, men förslog inte långt om man hade ärende någon annanstans.
Det hade institutets vaktmästare Erland Persson. Han pustade av ansträngning när han segade sig upp för trappan och slog upp vindsdörren. Men så var han också sjuttio fyllda och borde ha slutat arbeta för länge sedan.
Erland Persson ställde ifrån sig den låda han bar på och vred om strömbrytaren. Tre nakna glödlampor tändes. Den fjärde fungerade inte. Jag får byta den, hann Erland Persson tänka innan hans blick föll på mannen som hängde från en takbjälke längst bort i det mörkaste hörnet.
Han skrek till och skyndade dit. Men mannen var bortom all räddning. När Erland Persson såg vem det var vred han händerna i förtvivlan. Sedan vände han tvärt och stapplade så fort han kunde nerför trapporna. Det tog en stund. Hans hjärta bultade så hårt, hans andhämtning var så tung, han fick nästan ingen luft. Han tog sig för bröstet och undrade om han var på väg att få en hjärtinfarkt.
Men han kom ner. Han kom ihåg det nya larmnumret till polisen. Han lyckades förklara sitt ärende. Därefter sjönk Erland Persson ihop på den väl insuttna stolen i sitt lilla krypin vid entrén.
De första poliserna som kom till platsen kastade en snabb blick på scenen och konstaterade att det verkade vara ett typiskt självmord. En prydligt knuten löpsnara fäst i en tvärgående takbjälke, en omkullsparkad stol, en strypt man. Sedan såg de hans ansikte.
De skar ner honom, lade honom på rygg på golvet och inväntade förstärkning.

Tillbaka

Skapad 2004-11-23 || Uppdaterad 2017-02-28
http://www.jalakas.se/ Version 1.1 || Copyright © Inger Jalakas || Foto: Elisabeth Ohlson Wallin || Webb CS Design